Men det finns människor

Jag är en funderare. Jag gillar att tänka på saker som inte är självklara och saker som är självklara fast man inte riktigt tänker på det.
Jag känner ibland "Undrar hur andra ser mig", hur ser andra mig? Är jag jättejobbig i deras ögon - och vad är att vara jobbig för den personen? Vad är det som gör mig till den jag är? Jag tror att alla tänker såhär någon gång, men jag tänker ganska  ofta. Vad är det som gör att vissa människor tycker om en och tvärtom? Jag vill veta, men inte för att rätta mig efter andras åsikter om mig, utan för att jag vill veta varför vissa tänker om mig. Men samtidigt så vill man passa in, man ska inte sticka ut för mycket och jag tror, att alla faktiskt tänker så. Alla säger att man ska vara som man vill och samhället ska finna sig i det annars är det skit, men samtidigt vill man inte vara den som sticker ut, från en negativ synvinkel. Man följer strömmen och köper kläder som alla har, men på samma gång har man en egen stil, fast alla har likadan.
Och just här, vid det att man vill vara egen men rätta sig efter andras åsikter i smyg så tar det stopp. Jag kan inte tänka längre än så för jag kan aldrig förstå hur vissa tänker. Jag kommer aldrig kunna tänka och tycka som en sverigedemokrat, även fast jag förstår vad de menar, men jag håller inte med. Jag kommer aldrgi veta vad som försigår i ditt huvud, för alla håller undan med saker de egentligen menar.
Det här var en konstigt och rörigt inlägg, men det var bara något jag tänkte på. Jag behöver tänka lite längre.
A

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0